Avfuktare för kylrum- och kyllager

I kylrum och kyllager är det ofta fukten som följer med den varmare luften genom portarna som skapar problem. När den kyls kan kondens, frost eller is bildas på golv och utrustning. Sorptionsavfuktning kan vara en del av lösningen, men kapacitet och luftfördelning måste planeras för hur lokalen faktiskt används.

Få offert

Se vad som händer vid en vanlig in- och utlastning. Porten öppnas, varm luft kommer in och kyls snabbt. Fukten i luften kan då ge kondens eller frost på de kalla ytorna. Det är därför porttrafiken är så viktig när du bedömer fuktbelastningen.

När luften kyls stiger den relativa luftfuktigheten snabbt. Om en yta är kallare än luftens daggpunkt bildas kondens på exempelvis tak, väggar, rör och kylutrustning. I miljöer under fryspunkten kan fukten i stället övergå till frost och is.

Fukten kan få praktiska följder i verksamheten. Is på golv och portar kan påverka arbetsmiljön, frost på kylutrustningen kan belasta driften och fuktigt emballage kan bli besvärligare att lagra och hantera.

När luftens fuktinnehåll hålls nere kan du minska förutsättningarna för att vatten ska kondensera eller frysa på kalla ytor. Det är ofta mer ändamålsenligt än att enbart ta hand om droppar eller is i efterhand.

Varför uppstår fuktproblem i kylrum och kyllager?

Den största fuktbelastningen kommer ofta från luft som tränger in från varmare delar av anläggningen.

Ju större skillnaden är i temperatur och fuktinnehåll mellan de två zonerna, desto större mängd fukt kan tillföras när dörrar eller portar öppnas.

En golvyta som ser torr ut kan bli hal när fukt fryser till is. Följ var detta brukar hända, till exempel vid portar eller körstråk, så att åtgärderna riktas mot rätt del av lokalen.

Det innebär att två kylrum med samma volym kan ha helt olika behov av avfuktning beroende på hur de används.

Vad kan du vinna på bättre fuktkontroll?

Minska frost och isbildning

När vattenånga når kalla ytor kan den kondensera och frysa. På kylelement kan frost byggas upp på värmeöverförande ytor och påverka både luftflöde och värmeöverföring.

Genom att minska mängden vattenånga som kommer in i kylzonen kan du minska frostbelastningen. I vissa installationer kan det även bidra till ett lägre behov av avfrostning.

Skapa torrare gång- och körytor

Kondens på golv kan skapa hala ytor. I frysmiljöer kan vattnet dessutom frysa och bilda is i områden där personal och truckar rör sig.

Fukten kan också påverka varorna indirekt. Emballage som blir fuktigt och ytor som får kondens kan ställa till problem vid förvaring och hantering. Titta därför på hela flödet från port till lagringsplats.

Skydda varor och emballage

Kartong, papper och andra fuktkänsliga emballagematerial tar upp fukt från luften. Det kan göra kartonger mjukare, påverka etiketter och försämra stabiliteten vid stapling och hantering.

Ett mer kontrollerat fuktklimat minskar belastningen på emballaget och ger bättre förutsättningar för att förpackningar ska behålla sina egenskaper genom lagring och distribution.

Minska fuktbelastningen på kylutrustningen

Varje mängd fukt som kommer in i en kall miljö behöver hanteras någonstans. Om den hamnar som frost på kylbatterier, givare eller andra kalla komponenter kan det påverka anläggningens drift.

Genom att avfukta luften innan fukten fryser ut på utrustningen kan du minska denna belastning och skapa stabilare förutsättningar för kylsystemet.

Varför sorptionsavfuktning i kylmiljöer?

Vid låga temperaturer är sorptionsteknik särskilt intressant.

En kondensavfuktare bygger på att luften kyls så att vatten kondenserar inne i maskinen. När omgivningen redan är kall minskar normalt avfuktningskapaciteten.

I en kylmiljö är daggpunkten ofta ett mer användbart mått än bara relativ luftfuktighet. Den hjälper dig att förstå om den luft som förs in kan ge kondens eller frost när den träffar kylrummets ytor.

Eftersom processen inte är beroende av kondensation fungerar sorptionsavfuktning även vid låga temperaturer. Det gör tekniken väl lämpad för kylrum, fryslager och andra kylda miljöer.

Daggpunkten är central i ett kylrum

I en kylmiljö räcker det inte alltid att enbart titta på relativ luftfuktighet. Daggpunkten berättar vid vilken temperatur vattenångan i luften börjar kondensera och blir därför ett viktigt värde när du vill förhindra kondens på kalla ytor.

Om luftens daggpunkt ligger under temperaturen på den yta du vill skydda minskar risken för kondens.

I ett fryslager behöver fuktinnehållet sänkas ytterligare för att begränsa hur mycket vattenånga som kan frysa ut som frost och is.

Det räcker inte att placera en avfuktare där det finns ledigt utrymme. Du behöver se var fukten kommer in och hur den torrare luften ska passera de ytor som brukar bli fuktiga.

Placera avfuktaren där den gör störst nytta

Avfuktaren behöver inte alltid stå inne i själva kylrummet.

I många installationer kan den placeras utanför kylzonen och den torra luften ledas in via kanal. Det frigör lagringsyta och gör att värmen från själva avfuktningsprocessen inte behöver tillföras direkt inne i den kylda miljön.

Torrluften kan dessutom riktas mot de områden där fukten kommer in, exempelvis vid portar, dörrar eller övergångar mellan olika temperaturzoner.

Hur installationen bör utformas beror på temperatur, önskad daggpunkt, luftflöden, tryckförhållanden och var fuktbelastningen är som störst.

Portöppningarna kan vara den största fuktkällan

I ett kyllager med tät truck- och godstrafik kan portarna vara den största fuktkällan. Räkna med hur verksamheten faktiskt ser ut under en arbetsdag, inte bara med luftvolymen bakom stängda portar.

Varje gång en port öppnas kan varm och fuktig luft strömma in mot den kalla zonen. Hur stor belastningen blir påverkas bland annat av temperaturskillnaden, hur länge porten står öppen och hur fuktig luften är på andra sidan.

Räkna inte bara på kylrummets storlek. Hur länge portarna står öppna och om det finns fungerande luftslussar kan väga lika tungt som volymen. Två liknande kylrum kan därför kräva olika avfuktningskapacitet.

Det är den verkliga fuktbelastningen som behöver styra dimensioneringen.

Vanliga användningsområden

• Kyl- och fryslager: Begränsa frost, is och kondens i lager med låg temperatur.
• Logistik och distribution: Hantera fuktbelastning från frekventa portöppningar och stora godsflöden.
• Livsmedelsproduktion: Kontrollera fukten i kylda produktions-, berednings- och lagringszoner.
• Butiker och stormarknader: Fuktkontroll i anslutning till kyl- och fryslager.
• Restauranger och storkök: Minska kondens och frost i kylrum med återkommande dörröppningar.
• Övergångar mellan temperaturzoner: Tillför torr luft där varm och fuktig luft annars riskerar att tränga in.

Dimensionera efter den verkliga fuktbelastningen

Att välja avfuktare enbart efter kylrummets volym ger sällan hela bilden.

Vid dimensioneringen behöver du bland annat ta hänsyn till:

• Temperaturen i kyl- eller fryszonen
• Önskad daggpunkt eller annan klimatnivå
• Antal port- och dörröppningar och hur länge de står öppna
• Temperatur och fuktnivå i angränsande lokaler
• Luftläckage genom portar, dörrar och konstruktion
• Fukt från gods, personal, rengöring och processer
• Luftfördelning och var den torra luften behöver tillföras
• Kanaldragning och tryckfall i installationen

En bra dimensionering ska fungera när lagret är i drift och portarna används normalt. Den ska inte bara ge fina värden när lokalen är tom och alla öppningar är stängda.

EvoDry Pro för kylrum och kyllager

Acetecs EvoDry Pro-serie består av sorptionsavfuktare för professionella och industriella installationer där stabil fuktkontroll är viktig för utrustning, produkter eller drift.

EvoDry 60 Pro har ett arbetsområde från −20 till +40 °C, ett nominellt torrluftsflöde på 470 m³/h och en avfuktningskapacitet på 54 liter per dygn vid 20 °C och 60% RF.

Modellen har EvoControl Touch och är Modbus-kompatibel. Den kan även anslutas till Acetecs molntjänst, vilket ger möjlighet att följa och styra relevanta driftvärden på distans.

För större eller mindre installationer finns fler kapacitetssteg i EvoDry Pro-serien. Vilken modell som passar behöver avgöras utifrån den verkliga fuktlasten, önskad daggpunkt och hur anläggningen används.

För att förstå kondens och isbildning kan du läsa om daggpunkten.

Se fuktkontrollen som en del av kylsystemet

Avfuktning fungerar bäst när den planeras tillsammans med kylsystem, portar, luftslussar, luftflöden och den övriga driften.

Det du vill komma åt är oftast ett konkret driftproblem: en port som isar igen, ett halt golv eller varor vars emballage blir fuktigt. Koppla därför avfuktningen till de platser och arbetsmoment där problemen verkligen uppstår.

När avfuktningen anpassas till kylsystem, portar och hur trafiken går genom lokalen kan fuktbelastningen minska där den gör störst skada. Kontrollera särskilt hur luften leds och hur driften ser ut under de mest belastade perioderna.